Hej hopp!
Det har varit tyst ovanligt länge nu, jag vet. Dels har jag hunnit med att sörpla lättdrucken pilsner på Cypern en vecka (bildbevis på varför landet i princip kånkade i våras återfinns, apropå alkohol, här under) och dels har jag brottats med The Monster Cold From Hell, så det är inte genuint ointresse som är boven.
Mycket vatten har flutit under broarna sedan sist (om det inte handlar om broarna i Ankh-Morpork, i vilket fall ”flyter” kanske är en relativ term) så det kanske är på sin plats med en liten update?
Under min utlandsvistelse lades en recension av Sebastian Bachs live-DVD ”Abachalypse Now” upp på WeRock. Bortsett från alla göteborgare, som lär älska ordvitseriet, är det måhända något av ett verk för de närmast sörjande. Det är förvisso inga större fel på DVD:n, som är en habil live-DVD utan att erbjuda något som egentligen sticker ut eller imponerar. Det som är synd är att personen och livsödet Bach är en rätt intressant grund för historieberättande, men inget av materialet på DVD:n tillåter oss att komma nära människan Sebastian Bach. Synd…
På WeRock har det för övrigt lagts upp fler recensioner alldeles nyss, här vid månadsskiftet. Många högpoängare återfinns i urvalet, bland anat i form av DARK TRANQUILLITY, POSTURES och THE GENERALS. De sistnämnda hamnade under min lupp, med andra släppet ”Blood For Blood”. Jag återger min inledning:
Att lyssna på THE GENERALS ”Blood For Blood” är lite som att sitta i passargerarsätet bredvid Gurra när han tar sin hemmatrimmade Volvo 242 på lite nattrally i grustaget i Avesta, med ett par folköl innanför västen och gaspedalen hårt nedtrampad. Det är svennigt och inte överdrivet originellt som underhållning betraktat, men faktiskt rätt kul – och, trots allt, en aning farligt.
Som betyget (8/10) antyder tyckte jag bättre om anrättningen än vad ovanstående stycke kanske ger sken av. Något jag däremot har svårt att förlika mig med är DARK TRANQUILLITYs ”Construct”. Alltså, vi snackar DT här, bandet som gav världen ”Lost To Apathy”, och de kommer följaktligen alltid att ha min respekt. Men, allvarligt, även om den nya plattan är snygg och välskriven – är den samtidigt inte lite… tråkig? (Vet inte riktigt om jag skall skriva att det jag nyss gjorde motsvarar att svära i kyrkan, eller, eftersom vi snackar metal, att inte svära i kyrkan?)
Nåväl, vad mer är nytt? COLOSSUS har fått sin första utmanare om titeln som årets vassaste släpp, i form av HACRIDE och deras ”Back To Whre You’ve Never Been”. Recension kommer på WeRock i mitten av denna månad, men för att förstöra spänningen lite: det är fan på tiden att folk inser att GOJIRA inte nödvändigtvis är det bästa progressiva, blyskodda monster Frankrike har fött upp…
Tankekedja: Cypern – konkurs – festivaldöden. Peace & Love i Borlänge har kastat in handduken, och Siestafestivalen likaså. Sorgligt, men förståeligt givet det nästan löjligt stora utbudet av festivaler med genuint bra lineup i Nordeuropa och här hemma i Sverige. I skrivande stund är det folkliga trumfässet Sweden Rock som har låtit ridån falla och riffen börja tugga, och här framöver kommer evenemangen sedan att avlösa varandra i rask takt.
Min egen biljett för sommaren (Metaltown, ja, men så brukar ju hårdrockare faktiskt vara ganska konservativa av sig, och dessutom börjar jag bli gammal och bekväm, så give me a break) har ökat något i värde, givet att NAPALM DEATH, CARCASS, HARDCORE SUPERSTAR och THE KRISTET UTSEENDE skapligt nyligen blev klara som sena tillskott. Barney Greenway i NAPALM DEATH har fortfarande en av de bästa scenreplikerna någonsin, på Metaltown för ett antal år sedan: ”For those wondering what all the fuckin’ noise is about… We are Napalm Death.”
So, what else is new? Tipsa mig gärna om något kul! 🙂
OK, lite off topic, kanske, men jag kan inte låta bli att dela den här bilden. Visst förväntar man sig i princip att se en Nazgûl komma utknallande ur tornet? Dock handlar det inte vare sig om ett sceneri från inspelningen av Sagan Om Ringen, eller om en skotsk borgruin insvept i Nordsjö-dimma. Nej, det är Sankt Hilarion, en borgruin från 900-talet, på dryga 700 meters höjd. På Cypern. I 30 graders värme. Något otippat givet sceneriet, eller hur? Still metal as fuck rent grafiskt, så håll till godo!
Blasphemedia 